Värt att veta

Chefens inställning är avgörande för att förebygga olyckor, visar en doktorsavhandling från Stockholms universitet. Enskilt viktigast är att högsta ledningen och övriga chefer betonar vikten av säkerhet både i form av information till alla anställda och genom feedback till enskilda medarbetare.

Ålder, stress och attityd på arbetsplatsen påverkar arbetsolyckor. Forskare vid Luleå Tekniska Universitet har undersökt bakomliggande orsaker till allvarliga arbetsplatsolyckor i byggbranschen.  Äldre byggnadsarbetare har högre frekvens allvarliga olyckor, möjligen på grund av att fysiska förutsättningar som balans och koordination försämras med stigande ålder. Det finns också ett klart samband mellan upplevelsen av stress och olyckor, men arbetsplatser med en bra attityd i säkerhetsarbetet är mindre drabbade.Ta del av rapporten

Arbetsmiljöverket kan utfärda sanktionsavgift vid överträdelse av arbetsmiljöregler. Avgiftens storlek varierar med risknivå och företagets storlek.Till exempel kommer överträdelse som medför fara för livet att kosta ett hundra tusen kronor för de minsta företagen och en miljon för de största, även om överträdelsen inte har lett till faktisk skada eller olycka. Syftet är att öka motivationen att arbeta förebyggande.

Forskningsstudie visar lönsamhet i arbetsmiljösatsningar. Arbetsmiljöansvariga i 337 företag och organisationer i 19 länder har fått bedöma kostnader och intäkter i samband med investeringar i arbetsmiljöåtgärder.
I genomsnitt fick företagen tillbaka mer än dubbelt så mycket (2,2 gånger om) på investeringar i arbetsmiljö. Särskilt tydlig blev effekten i produktionsanläggningar och inom transportsektorn. Antalet produktionsstopp och avvikelser minskade, personalens motivation ökade och varumärket stärktes.
Uppgifterna kommer från  ISSA (International Social Security Association)

Olycksrisken är 19% högre för personer som varje vecka upplever symtom på arbetsrelaterad utmattning till följd av långvarig stress. Det visar en undersökning av arbetare i den finska skogsindustrin som är gjord av en forskare vid Arbetshälsoinstitutet.
Arbetsrelaterad utmattning leder till kraftlöshet och förändrade attityder till slarv och vårdslöshet. Skadeförebyggande är att i tid upptäcka varningstecken som ständiga eftersläpningar i arbetet eller beteendeförändringar som ökad retlighet och undvikande av social kontakt.

Det är större skaderisk för inhyrda än för egen personal visar Göteborgs universitet i en kunskapssammanställning.  Det är framför allt riskabelt att vara ny på ett jobb. Det blir också allt mer vanligt att personal hyrs in för arbeten med hög risknivå. Många inhyrda vågar inte ställa krav på arbetsmiljön och bemanningsföretag måste våga säga nej till uppdrag som innebär stora risker.
Det är bra om företag som hyr in arbetskraft har en policy för hur inhyrda ska tas emot och hur de får användas. Ett annat förbättringstips är att säkerställa att den inhyrde har rätt kompetens för uppdraget och får en introduktion på plats.
IVL Svenska Miljöinstitutet har utvecklat ett underlag som visar hur bemanningsföretag och inhyrande företag kan samverka om arbetsmiljön.

I snitt 135 personer per dag söker vård efter skada på jobbet. Under år 2012 uppsökte 49000 personer akutmottagningar efter att ha skadats på jobbet. Det visar statistik  som tidningen Du & Jobbet beställt från Socialstyrelsens databas över akutskador. Men det är inte alla som gör arbetsskadeanmälan.

SCB har på uppdrag av Arbetsmiljöverket gjort telefonintervjuer med 15 000 personer i åldrarna 16-64 år som är i arbetslivet. 22%  av de intervjuade hade någon typ av fysiska eller psykiska besvär som har med jobbet att göra.  Undersökningen publicerades i oktober 2016.

40% av allvarliga arbetsskador är fallolyckor. Europeiska Arbetsmiljöbyrån har producerat en humoristisk, animerad kortfilm om att halka och snubbla på jobbet. Kan till exempel användas på ett arbetsplatsmöte för att få uppmärksamhet på risker för egna fallolyckor.

Försäkringskassan redovisar att antalet sjukskrivningar med psykiatriska diagnoser har ökat mellan åren 2011 och 2016. De ligger nu på 45% av alla sjukskrivningar.

Arbetsmiljöverkets rapport från 2015 visar på en uppgång av både arbetsolyckor och arbetssjukdomar totalt sett. Den största ökningen har skett till följd av sociala och organisatoriska orsaker.

Arbetsmiljön har betydelse för ryggproblem. Mellan 60-70 % av oss drabbas någon gång i livet av ryggont. Ergonomin vid tunga lyft, svåra arbetsställningar och vibrationer påverkar men symtomen är mindre vid hög arbetstillfredsställelse. Den som upplever arbetet som pressande drabbas oftare liksom den som tycker sig ha lite att säga till om i kombination med höga krav. SBU, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering, har granskat och sammanställt den samlade forskningen om samband mellan exponering i arbetsmiljön och ryggproblem.

Branschorganisationer och fackförbund kraftsamlar mot olyckor i byggbranschen och har enats om en gemensam programförklaring i skriften ”En säker arbetsplats – Din och min arbetsmiljö“. God arbetsmiljö är ett teamwork där alla måste bidra, bland annat genom att följa skyddsregler och inte ta riskabla genvägar på grund av tidsbrist eller bekvämlighet.

 

 

 

Dela detta innehåll: