Bra att veta

En ny föreskrift från Arbetsmiljöverket, AFS 2015:4, om Organisatorisk och Social arbetsmiljö, gäller från den 31 mars 2016.

30-40% är ett genomsnittligt produktionsbortfall för en person som upplever arbetsmiljöproblem på jobbet, enligt forskaren Malin Lohela Karlsson på Karolinska Institutet. Ännu mer negativ effekt har en kombination av arbetsmiljö- och hälsoproblem. Men produktionsbortfallet minskar om man som anställd upplever att ledarskapet är rättvist, att olika arbetsroller är tydligt definierade och att det råder jämlikhet på jobbet.

Ett arbetshälsoekonomiskt analysverktyg har tagits fram av forskare på Karolinska Institutet. Man följer ett formulär som steg för steg leder fram till ett beslutsunderlag. Formuläret ger hjälp att uppskatta vad bristerna i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kostar i sjukfrånvaro och produktionsbortfall och vad som krävs för att arbetsgivarens åtgärder ska löna sig ekonomiskt.

Redskap för att förstå och hantera egna och andras konflikter finns på Arbetsplatskonflikt, Göteborgs universitet. Docent Thomas Jordan har gjort en studie av hur anmälningar om kränkande särbehandling hanteras och utreds i arbetslivet. Att arbetsgivaren måste ha rutiner för detta framgår av föreskriften om Organisatorisk och Social Arbetsmiljö, (AFS 2015:4), men hur gör man?

Om långsiktigt friska medarbetare och företag handlar en informationskampanj  från Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan. Den vill inspirera framför allt mindre företag att satsa på förebyggande arbete.

Baserat på forskningsrön anger kampanjen 4 nycklar till friskare företag. Dessa teman presenteras i filmsekvenser och text. Det finns också ett självtest på webbplatsen.

SBU-rapport om vilket forskningsstöd som finns för att hävda samband mellan psykosocial arbetsmiljö och depression eller utmattningssyndrom.Destruktiva konflikter på jobbet är en riskkälla eftersom de genererar stress.

SBU-rapport om arbetsmiljöns betydelse för hjärt- och kärlsjukdom. I något högre utsträckning än andra utvecklar personer hjärtsjukdom om de upplever obalans mellan krav och egen kontroll, obalans mellan egen ansträngning och belöning, lågt stöd, orättvisor och oro för anställningen.

Arbetsplatser där formerna för samarbete är oklara och ledarskapet otydligt kan ge grogrund för kränkande särbehandling. I Norge finns en bra praktik för att hantera mobbning i arbetslivet.

Riskfaktorer i arbetslivet för psykisk ohälsa är obalans mellan krav och egen kontroll i arbetet och mellan ansträngning och belöning (inte bara lön utan också att bli sedd och uppskattad). Orättvisa, understimulering, små möjligheter till utveckling, rollkonflikter, mobbning och otrygg anställning riskerar också att undergräva den psykiska hälsan. Som led i ett regeringsuppdrag har den statliga forskningsfinansiären Forte låtit en expertgrupp ledd av professor Eva Vingård ta fram en kunskapsöversikt kring sambanden mellan psykisk ohälsa, arbetsliv och sjukskrivning.

 

 

Dela detta innehåll: